Läst 2014 #2
Mons Kallentoft: Vindsjälar
Forum 2013
ISBN: 978-91-37-13749-0
Det går trögt med både läsandet och bokbloggandet. Har väl haft lite för mycket att göra med jobb och sånt. Jag har definitivt inte varit lika produktiv som Mons Kallentoft i alla fall. Sedan han väckte Malin Fors till liv i Midvinterblod 2007 har hon fått plats i en ny bok varje år. Vindsjälar är den sjunde. För mig är det den andra lästa boken i år, 2014, som också år det första året på länge som det inte utkommer någon Malin Forsdeckare.
Det mesta är sig likt i det litterära Linköping som Kallentoft tecknar. Stilen är kanske ännu mer avskalad och knapphändig, Malin är lika rastlös, även om hon den här gången lyckas hålla tequilademonen stången. Och de döda pratar i sitt limbo. Den här gången är det Malins dotter Tove som får prova på alkoholruset, och dessutom spela en mer framträdande roll än tidigare, eftersom brottet utförs på hennes arbetsplats, ett äldreboende, och hon dessutom ser till att hjälpa sin autistiske morbror.
Samtidigt som serien blir mer och mer stilistiskt särpräglad, blir innehållet fastare förankrat i samhället. Vinstintressen i äldreomorgen, ett väldiskuterat område i de senaste årens verkliga värld, spelar en viktig roll i boken. På gott och ont en utveckling i bokserien, som rimligen bör hålla för de två? böcker som återstår.
Nästa gång får vi kanske veta mer om den yngre kollegan Elin Sand, som verkar ha blivit inskriven i persongalleriet utan att utvecklas så mycket.